måndag 20 april 2009

Vecka 17 Något som höjjer min kropp

V 17

Något som höjer min kropp.


Veckans uppgift:
Fri tolkning av frasen: ”Någonting som höjer din kropp”. Skapa någonting med minst en fogningsteknik som vi fått lära oss de senaste två veckorna.



Frågeställning:
Vad kan höja min kropp? Någon accessoar som gör att man sticker ut, gör mig finare. Jag började knyta an till et avsnitt vi tidigare haft om att ungdomar designar sig själva genom tatueringar, smycken, märken o.s.v. Kunde jag kanske göra något coolt i trä? Solglasögon kanske. Nej det skulle jag nog inte hinna. Pust . Blackout! Vad ska jag göra?

Planering:
Jag tog en hel dag i anspråk för att få inspiration och skaparlust. Tog bussen ner på stan och gick och kikade i olika butiker, inrednings, hobby, slöjd och teknikbutiker. Till slut fastnade jag vid urverken på Clas Ohlsson. I mitt huvud tänkte jag att en väckarklocka som får upp mig på morgonen kan kvala in som ”Något som höjer min kropp”. Långsökt tolkning men varför inte. Jag köpte ett vanligt urverk utan väckarfunktion och tänkte göra något intressant åt just väckanordningen. På en inredningsbutik hade jag tidigare sett många olika ljusstakar, värmeljushållare och olika hyllor. Min idé började växa fram. Jag skulle sinka ihop en urtavla med ett hyllplan, där det skulle få plats värmeljus. När jag bollade idén med några kompisar sa någon att plastvisarna kanske skulle smälta av värmen från värmeljusen, haha vilken bra idé eftersom visarna är närmast ljusen vid sex, halv sju tiden, borde det bildas så mkt rök att brandvarnaren startar. Väckarklockan var uppfunnen i min galna hjärna. Självklart skulle aldrig den här idén någonsin testas men den kunde användas som ett lustigt inslag och ett argument för mitt produktval vid den obligatoriska presentationen/utvärderingen på fredag.



Arbetsgång:
I mitt skåp hade jag en bänkskiva i bok, limträskiva som jag sparat på ett tag. Nu skulle jag använda den här 4cm tjocka skivan till min klocka. Måtten på klockan skulle vara 24 ggr 28cm, hyllan skulle vara en förlängning av urtavlan, 10cm bred. Hyllplanet urgröptes med stämjärn så jag fick en långsmal skålform att ställa värmeljusen i.
Jag hade nu blivit van att sinka och mina sinkor blev välskurna och tajta, men p.g.a. att jag valt en limträskiva som redan hade limfogar i sig sprack det i dem, samt att jag fick alltför korta fibrer i de sinkor som skurits ur hyllplanet. Men ve den som ger sig, jag centrumtappade fast hyllan istället och när jag limmat ihop den syntes det aldrig utan man tror att den sinkats ihop. Slöjd handlar om att göra misstag, rätta till eller gömma dem och ta lärdom så man gör nya fel nästa gång.
Urtavlan skulle inte ha siffror hade jag bestämt men jag ville smycka ut den med karvsnitt. Karvsnitten gjordes hemma vid skrivbordet med en slöjdkniv för vi hade tidsbrist.
Behandlade med rå linolja och jag målade mina initialer med svart oljefärg och en tunn pensel, på framsidan av urtavlan.


Reflektion:
Använd massivt trä och ha inga tidigare limskarvar där du ska sinka. Bok är ett hårt material och det går att få fina sinkor, men det är svårt att göra karvsnitt i, särskilt i en limträskiva där fibrerna i de olika lamellerna går huller om buller.
Är nöjd med resultatet och särskilt hur jag fick idén, var tvungen att jobba mig ur min svacka, sätta mig i en ny miljö för att få nya inputs till mitt tankearbete och hur jag kombinerade olika idéer.

Vecka 16 Fogningen fortsätter



















Draglåda med laxstjärts-sinkor (dovetail) .

Ramar att arbeta inom:
Uppgiften var att tillverka en låda/skrin med två oliks slags fogningstekniker Minst två av hörnen skall vara sinkade och lådan skall ha en inredningsdetalj med passande fogningsteknik. Dessutom skulle jag flyga hem över påsk och skulle bli tvungen att ta med mig arbetet hem, alltså så skulle resan hem inverka på lådans utformning och storlek.

Frågeställning:
Vad skulle jag göra för slags låda och vilket användningsområde skulle den ha och hur skulle jag inreda lådan för att den skulle bli praktisk att använda?

Planering:
Jag har många småsaker att håla ordning på som fiskedrag, linor, knivar och annan fritidsutrustning, därför är behovet av förvaringslådor stort. Jag ville därför göra en liten låda att ha fiskedrag och dylikt i, som kunde stå framme i hyllan utan att störa harmonin i mitt övrigt felfria, stylade hem. Lådan skulle ha många fack för små pryttlar, handtag var ej nödvändigt och som låsanordning kunde en liten haspel räcka. Jag ville ha två våningar med fack, inspirerad av draglådor i sportfisketidningar, ville jag göra en instickslåda som gick att lyfta ur uppifrån. För att sinkorna skulle synas ville jag inte måla den utan bara behandla med rå linolja.

Skissarbetet hade mest skett i huvudet, bortsett från de olika måtten på lådan och inredningsdetaljerna.

Arbetsgång:
Jag arbetade på med lådan vilket innebar en hel del hyvlande för att färdigställandet av lock, botten, sarger och inredningsdetaljen och instickslådan.
Jag sammanfogade sedan sargerna och limmade på botten, eftersom jag skulle flyga hem nästa dag var jag tvungen att få ihop ett fint paket att flyga med därför var det bråttom att få ihop även instickslådan och all inredning. Allt färdigställdes och locket tejpades fast för att hållas på plats. Till inredningsdetaljen användes fogningstekninker som sinkning, bladning och gradning. För att veta mer om hur man sinkar läs ”bloginlägg VFU”.

Under påsk putsades lådan och locket limmades på, varefter jag sågade av överdelen på lådan 3 cm ner så att jag fick ett lock med en liten kant (se bild 2). Sedan gångjärn och haspar monterats oljades lådan in med rå linolja. På resan upp tjänstgjorde lådan som verktygslåda.

Samband mellan kursens delar framgår tydligt vid arbetet med lådan, det är först när man har kunskapen om fiberriktningar, användandet av hyveln och andra handverktyg som man kan börja använda de olika teknikerna tillsammans för att sätta ihop något mer komplext som en hopsinkad låda.

Reflektion:

Jag är i det stora hela nöjd med mitt arbete, skulle inte kunnat göra min första sinkade låda bättre, men med erfarenheten av att ha gjort en kan jag i fortsättningen vara mer noggrann. Jag kan t. ex. göra sinkorna snyggare och mer välskurna nu än innan och jag vet vilken stor betydelse det har att ha vassa verktyg och ha alla verktyg i ordning och speciellt att ha en idé om hur limningen skall ske och plockat ihop limknektar och så före jag har på limmet.

Nya idéer jag fått är att göra större projekt som stolar och bord med hjälp av sinkning (se bild 3, 4)





















Vecka 15 Nu börjar vi foga oss.

Fogning av alla de slag. Vi började fogningsavsnitet med att bekanta oss med olika varianter och fick veta lite historik. Fogarna har till uppgift att hålla ihop två eller flera olika stycken. Innan man uppfunnit ett bra trälim kunde man foga ihop tex en låda med sinkfog. Att foga ihop en möbel som stog i ett hus som det varierade mycket i temperatur och luftfuktighet var tvungen att ges utrymme att svälla och krympa, då var inte ett trälim något alternativ.
Experiment gjordes och jag prövade att göra flera fogningar med genomgående sinkfog. Jag ställdes inför problem med at förstå hur vinklar skulle göras, för att vara starka. Träet sprack o.sv. Jag arbetade fram en metod att få bort material utan det skulle spricka. Jag kände mig reda att börja jobba med en produkt.
Vi fick två uppgifter att få klart på tre veckor. Den ena skulle vara ett skrin/låda med minst två ihopfogningar med sinkor (se bild till höger), sedan skulle lådan innehålla en inredningsdetalj. Denna detalj skulle även den innehålla en fogteknik. Uppgift två skulle vara någonting som skulle lyfta min kropp, fri tolkning, men var tvungen att innehålla en fogteknik.
Idéer till en fiskelåda började ta form i mitt huvud, den skulle innehålla flera fack med plats för krokar, fiskedrag och linor. Skissandet började och jag fick fram en bra plan. Arbetsordningen var väldigt viktig för mig, för jag skulle resa hem över påsk och skulle då bli tvungen att frakta min produkt med mig med flyg. Jag var alltså tvungen att få ihop lådan snabbt och sedan frakta inredning löst i lådan, samt ha med mig lite verktyg i lådan.
Först till kvarn började jag limma ihop färdigklyvna lammeller av furu för att få breda sarger, lock och botten. Anledningen till att limma ihop flera stycken är att få ut ett bredare material, utan att den radiella krympningen skall göra att skivan böjjer sig. Jag skulle med facit i han ha bett om att få dessa lammeller klyvna en gång till för att få en tunnar skiva, för att slippa hyvla ner så mycket material. Jag skulle heller inte behövt haft så bråttom med att sätta ihop lådan först, innan man hunnit lära sig av andras misstag, lådans vinklar blev dock bra, men ett av hörnen blev inte riktigt tajt, för att det inte fanns riktigt med tryck under limmningen. Jag borde även från början märkt upp alla lösa delar, så man visste vilken sarg som skulle sitta vart för att passa bäst, samt kunnat se att alla hörn blev rätt gjorda med vinklar. Trots alla missöden kan veckan summeras ihop och har varit kul, min nyfikenhet har gett utdelning. Pröva allt minst två gånger innan det är skarpt läge.






Vecka 14 Jag lär mig skärsvarva.


Uppgiften den här veckan var att pröva sig fram inom svarvning. Vi fick ganska fria tyglar med vad vi skulle göra, men i slutet av veckan var vi tvungna att kunna presentera olika svarvdetaljer. Alltså kunna forma profiler både runda och spetsiga, positiva och negativa (se bilden).
Skärsvarvning till skillnad mot skrubbsvarvning gör det möjligt att göra spetsiga former och detaljer som vore omöjliga att få till med skrubbsvarvning, eftersom man då måste gå på med slippapper efteråt. När det gäller skärsvarvning putsar man ytan direkt, genom att ha ett vasst skärstål med en helt annan slipfas, som gör det möjligt att skära i svarvämnet. Det tog tid innan man fick till de rätta anläggsvinklarna och fick de fina snitten. Men när man väl gjorde det var det hur kul som helst.
Den svåraste svarvdetaljen att göra var rundstav, en profil som påminner om ett runt klot, det gäller att få samma lutning i kurvan i varje enskild punkt. Biljardklot har traditionellt gjorts på samma vis. Andra svårigheter jag stött på har varit själva svarvämnena, vi hade furu och björk till förfogande. Som jag tidigare nämnt så är furu svårt att jobba i med skärverktyg då det flisar sig lätt. Björken är mycket mer tacksam att arbeta i då den blir slätare och skillnaden mellan sommar och vinterved som man hittar hos furun finns inte hos björken. Svårigheter som man ändå kan stöta på med björken är om veden inte är rakvuxen, man kan då få problem att få en slät yta där fibrerna ändrar riktning och/eller möts.

Jag kände mig efter ett tag tvungen att hitta andra material att svarva i. När jag kom över ett begagnat stolsben i bok tändes hoppets låga, nu hade jag ett hårt ämne som säkert skulle tillåta mig göra fina snitt och få den nästan polerade ytan som man bara kan drömma om. Men jag kunde inte ha mer fel, jag blev först och främst tvungen att ha en hink med vatten bredvid mig för att inte bränna härdningen i svarvstålen då boken var väldigt hård och mycket värme bildades. Inte heller snitten blev särskilt bra då boken trasades sönder.