Kniv vecka 50

Vecka 43

Efter ett besök hos Jano i Bjurholm hade jag min design helt klar och hade dessutom inhandlat vissa material och verktyg jag skulle komma att använda. Min kniv skulle ha fyra olika material i skaftet, Masurbjörk ca 1cm tjock bit närmast bladet, sedan en bit älghorn inramad med silverplåt och svart vulkanpapp på båda sidor och resterande masurbjörk. Masurbjörken färgade jag blå med narvsvärta och, och tanken var att älghornet i mitten skulle lysa som en stjärna på natthimlen och dra ögonen åt sig. Dock experimenterade jag så den benvita färgen förbyttes mot ett flammigt utseende för att likna fossila ben.
När kniven var klar kvarstod arbetet med att göra knivslidan, det som tar mest tid med att göra en slida är förarbetet och efterarbetet. Alltså att få till en bra mall och sedan pauta för att få ett snyggt utseende, själva sömnaden går relativt fort. Mallen som jag blev nöjd med slöt ihop exakt runt kniven. När mallen ska överföras till lädret, läggs 5 mm till på båda sidor för symånen. När jag skär ut läderbiten gör jag det med ca 45 graders vinkel. Man lägger lädret med skinnsidan uppåt och vinklar mattkniven så att spetsen pekar in mot slidans mittpunkt. Om man ska få det bra måste man ha en ny mattkniv och se till att kunna göra hela snittet längs sidan i ett enda drag annars får man ett hack i sömmen. Om man gör som jag sagt och lägger lädret i blöt i 10 min kan man märka ut var sömmen ska vara och syla hål, hålen skall göras så att de hamnar mitt på den skurna ytan, på så vis får man en söm som nästan smälter in i slidan och det ser mycket snyggare ut än en söm som sticker ut någon centimeter. Slidan pautades och polerades för hand, samt färgades i samma färg som slidan och jag blev nöjd med resultatet, jag hade gjort en kniv utav mitt första knivblad.

Vecka 42

Knivslöjd del 1
Vecka började med att skissa och få fram formen av en kniv. Knivens tre olika delar skulle smälta samman och höra ihop. Obrutna vågiga linjer från topp till tå. När vi skulle börja smidet av knivbladet stod det klart för oss att det skulle bli svårt att få till knivblade exakt så som vi ville ha dem. Det var trots allt första gången för mig och de flesta i klassen att smida sitt eget knivblad. Knivblad blev gennerellt sett mindre än vad våra skisser ville. Det var inget problem för mig tyckte jag utan anpassade min skiss och kunde använda mina former andå. Knivbladet polerades och tången förminskades kraftigt för att underlätta det kommande arbetet med att få in tången i knivskaftsmaterialet. Resten av veckan jagade jag älg men tänkte hela tiden på hur jag kunde förbättra min design. Dels genom färgval och hitta högklassigt material.

Vecka 41

Svep och laggkärl
Veckans tema var streetart och vi skulle inspireras av ungdomskulturen, med spraymålningar och slagkraftiga uttryck. Allt skulle enligt min tolkning var lite uppkäftigt och drivet till sin spets. Två produkter skulle göras, ett laggkärl och ett svep.

Mitt laggkärl skulle bli ett ölstop med plats för minst 70 cl. Jag räknade ut att en innerdiameter på mitt laggkärl skulle behöva vara 11 cm och och höjden 10 cm skulle ge en volym på strax under 1L.

Sedan räknade jag ut hur många stavar jag behövde (360°/15=24/2=12 ), 15st stavar med varje sida hyvlad med 12° vinkel. Bredden på stavarna skulle bestämmas och då med tanke på att innermåttet skulle vara 11 cm. Detta räknade jag ut genom att multiplicera den önskade inner diameter (11 cm) med π (3,14) vilket gav en omkrets på 34,54. Sedan dividera omkretsen med antalet stavar (15), svaret blev 2,3 cm.

När björkstavarna klyvts och hyvlats till torrpassade jag dem och använde maskeringstejp för att hålla ihop dem. För att göra noten som botten skulle passa i skar jag helt enkelt upp min ihoptejpade cylinder och såg till att min remsa (mantel) satt ihop och att de var jämt placerade och förde dem med insidan nedåt över cirkelsågen och fick då en not längs alla på rätt nivå, 3 mm brett och 5 mm djupt. En botten tillverkades genom att klyva en björkbräda och hyvla den till 7 mm tjocklek och använde sedan rondellslipen för att fasa ner kanten som skulle få plats i min not. När allt passade så limmades stavarna ihop. Efter limmningen monterades laggen i en svarv. Både insidan, utsidan och botten svarvades ner och slipades ner för att bli helt cylindrisk utan kanter.
Till handtaget valde jag också björk och min idé var att göra som en krok i handtagets överdel som skulle haka i runt och över mynningen på lagget. Genom att göra på så vid behöde jag bara göra en fogning nedtill för att få handtaget att sitta stabilt, den fogningen skulle göras med en dold centrumtappning. För att motverka sprickbildning i handtaget, speciellt i haken, valde jag att limma ihop tre björkbitar med två olika fiberriktningar. Som en dubbelsmörgös med den innersta träbiten med fibrerna vända vågrätt.
Handtagets form kom sig av att veckans tema, då streetartens vassa bokstäver och figurer influerade mig till att göra handtaget runt och skönt att hålla i men i övrigt ett kantigt/spetsigt utseende. Haken som skulle hålla handtaget på plats skulpterades till att se ut som ett kohuvud (poängen med det kommer senare).

Stopet målades med täckande vit allmogefärg och handtaget i svart färg av samma typ. På den vita ytan skrev jag ”Save a cow eat a vegetarian!” och målade svarta fläckar runtom. Streetart handlar för mig mycket om att vara uppkäftig, ifrågasättande och uttrycka tankar. Jag tyckte att min slogan passade in i detta fack.

Svepasken

Material: Svep av björk, botten och lock limträskiva av björk, kedjesömm av björkrot och knopp av björk.

Svepet sågades ut i en stor bandsåg ca 4 mm tjockt och hyvlades sedan ner till 3 mm. Svepet fuktades under vattenkran med varmt vatten för att öka böjligheten. Svepet böjdes runt en oval form 30 cm lång, samtidigt värmdes svepet upp av en värmepistol allteftersom det böjdes runt varsamt, detta gjorde att svepet lättare behåller den form man vill medan man formar det. Sedan sattes det i press för att torka över natten. Jag valde att göra en mjuk övergång där svepet överlappas. Och sedan limades svepet ihop, och när det torkat, använde jag mig av kedjestygn för att göra två sömmar en som gick lodrätt och en annan som földe den sneda linjen på den yttersta svepänden i överlappningen (om någon har ett namn på denna del maila gärna mig). Jag hade förberatt en limträskiva i björk tilrräcligt stor för att jag skulle få ut både lock och botten ur den. Jag sågade ut botten och locket så att de skulle sticka ut 5 mm utanför svepet. Temat streetart fick jag in i min färgsättning i klara färger rött och grönt.

Vecka 40

V40
Forts, Ramkonstruktion med spegel, utdragslåda och stomme
I veckan fortsatte jag med arbetet med mitt nattduksbord, jag hade förberett alla delar utom utdragslådan och glidlister till den. Jag mätte innermåttet mellan sidor, förstycke och bakstycke. Nu visste jag hur bred och djup låda jag kunde göra. Jag klöv ut lådstycken ur ett furuplank och hyvlade ner dem till 14 mm. I cirkelsågen sågade jag ut de exakta längderna. Sidostycken skule sammanfogas med laxstjärtssinkning och efter att ha märkt ut alla såganvisningar använde jag bandsågen för att såga ut dem. Jag använde mig av tilten på bandsågen för att såga ut sinkorna som skulle ha lutning. Men jag kom på att endast ena sidan av sinkorna kunde sågas ut med tilt, sen fick jag improvisera genom att stödja mitt arbetsstycke mot anhållet i rätt vinkel.

Torrpassning gjordes och smärre finjusteringar med nålfil, sen använe jag mig av cirkelsågen för att såga ut ett spår som mina glidlister skulle kunna glida i.

Botten på lådan gjorde jag I plywood och jag ville att botten skulle vara 5 mm bredare och längre än lådans innermått, För du skulle jag kunna såga ut ett 3 mm brett spår I sidorna på lådstyckena 10 mm från nederkanten och kunna skjuta in botten i de spåren , en sorts notning. När allt passade limmades lådan ihop i fogarna.

För att få bästa glidmöjlighet för lådan var glidlisterna tvugna att vara helt vågräta och det åstakom jag genom att föra in glidlisterna I spåren och hålla I hop alla delar, sätta dem på rätt plats och markera med blyerts var de skulle sitta. Sedan skruvades listerna fast med en skruv längst in, så att jag fortfarande kunda röra dem runt skruven som en axel. Sedantogs lådan bort då jag kollat att den gled bra och listerna skruvades fast även I andra änden.

Det som nu var kvar att göra var att tillverka dörrarna och sätta på bordsskivan. Jag ville vänta med att sätta fast skivan tills jag gjort dörrarn för att skivan skulle sticka ut över dörrarna ville jag vänta och se så att det skulle se bra ut och passa ihop innan jag fäste den.

De två dörrarn skulle täcka hela framsidan, men för att få svällmån för dörrarna ville jag ha 5 mm bred spalt mellan dörrarna där de möttes på mitten, för att dölja spalten skulle jag fästa en list på en av dörrarna som skulle sticka ut över den andra dörren, man skulle då vara tvungen att öppna den dörren först och stänga den sist, när det väl var klart.

Ramarna gjordes I furu och jag fick fram lister som var lika breda som benen på konstruktionen för att det skulle se symetriskt ut. Jag sågade lister som skulle bli till ramar, I geringssågen med 45 graders vinkel.

För att kunna fälla in en skiva i spegeldörrarna var jag tvungen att ta bort material längs insidan av alla fyra lister, genom att ställa in cirkelsågen så att jag får en fals i listerna 1 cm brett och 0,7 cm djupt.

Notning med lös fjäder.
Listerna skulle sammanfogas I hörnen så jag skulle få 90 graders vinkel á fyra hörn. Alla fyra hörn skulle ha en s.k lös fjäder. Den har till uppgift att hålla ihop ramen. Den konstrueras på så vis att man sågar ut ett stycke ur en träskiva, med längsgående fiberriktning, så att fjädern väl på plats har sina fibrer I 90 grader mot listernas fiberriktning. En not sågas ut på justersågen längs hela den gerade ytan /limytan . Sedan limmade jag ihop de två ramarna och när de torkat finjusterade jag min skivor som skulle bilda speglar i dörren och la dem på blats. Skivorna var lika tjocka (0,7 cm) som min fals var djup, då skulle skivorna ligga i samma nivå som baksidan ramen. När skivan låg nedsänkt I samma nivå som ramen spikades gerade lister fast I skarvarna mellan spegel och ram för att hålla speglarna på plats. Jag hade tillverkat en ram med slät fyllning I linje med ramens baksida.

Dörrarna sattes på plats så jag fick två utanpåliggande dörrar, och bordsskivan pluggades fast och min konstruktion var komplett. Nu väntade arbetet med att spackla och slipa, för att få finnish.

Målningen tog två dagar i anspråk, grundmålning med vit färg och sedan ytterligare spackling och slipning. Färgsättningen blev sedan svart inuti, förutom lådan som målade med vit grundfärg och guldmettalic färg. Utsidan av skåpet målade med tre lager brun Allmogefärg, bordskivan med tre lager orange Allmogefärg.

Motvivmålningen på speglarna gjordes med samma guldfärg som lådan målats med.

Till slut kunde jag lägga på första lagret med lack, högblank båtfernissa. När jag målat hela skåpet och prövat att färgen inte släppte när den kom i kontakt lackens lösningsmedel gick jag I väg och drack kaffe. Tio minuter senare var jag tillbaka och upptäckte att guldfärgen börjat lösas upp av lackens lösningsfärg och mina guldhjortar såg ut att befinna sig i dimma. Besvikelsen byttes snart ut, när jag konstaterat att det såg ganska läckert ut, dock hade båda hjortarna inte runnit ut lika mkt.

Vecka 39

V39
Ramkonstruktion med spegel, utdragslåda och stomme
Vi fick två veckor på oss nu att tillverka tre produkter, produkterna fick gärna sammanfogas till en produkt och de olika delarna vi skulle göra var en ramkonstruktion med lös spegel, alltså likt äldre dörrar med lös skiva fasthållen innanför en ram. En utdragslåda och en stomme av något slag, med ben. Jag valde att sammanföra dessa delar till ett nattduksbord, med dubbbeldörrar likt ett pottskåp och döljt innanför dörarna skulle det finnas en utdragslåda högst upp och ett hyllplan nedtill.

Jag la ner mer tid än normalt på val av färg och form innan jag gick vidare och gjorde en skalenlig ritning. Jag ville få fram en mörkbrun färg som skulle täcka hela utsidan av skåpet utom avlastningsytan som jag ville få att likna ett höstlöv, större delen av lövets kropp skulle liga horisontellt medans stjälken skulle vandra upp mot väggen. Tanken var att man snett framifrån skulle kunna se hela lövet som om det var målat på väggen. Färgen skulle vara orange, med ljust inslag av rosa. Som ett asplöv jag sett tidigare I höst. Dörrarna skulle som sagt också vara bruna, men i spegeln ville jag måla ett motiv med guldfärg. Jag tecknade några motiv och valde att forstätta arbetet på en kronhjort i två olika vinklar, en profil och en rakt framifrån på varsin dörr.

Ritningar av nattduksbordet gjorde jag ifrån två olika vinklar, en framifrån och en ifrån sidan (se bild 1), i stora drag bygger min form på fyra ben som är sammanfogade med tapp och tapphål, åtta stycken sammanfogningar. Emellan benen sänktes sidostyckene in så att benen sticker utanför. Sidorna skulle göras av limträskiva i furu liksom bordsskivan och bottten. Bakstycket skulle göras av plywood. När jag hade klart för mig hur många delar jag skulle ha och dimensionerna räknade jag ut hur mycket material jag skulle behöva för att tillverka limträskivorna och benkonstruktionen. När det var gjort hämtade jag allt material och hyvlade alla delar, samt klöv ut lameller och ben.

Benen ville jag få ihop först för att jag skulle kunna få en tredimensionell bild av mitt arbete och kunna korrigera eventuelle brister i min ritning. Jag tappade ihop benen genom att borra ur tapphål i benen och sågade ut tappar i reglarna, med hjälp av bandsågen. När själva stommen/benkonstruktionen var klar var det lättare att kunna såga ut sidostyckena ur limträskivorna och plywooden. De hyvlade ner till 1 cm tjocklek och limmades och skruvades fast. Forts v 40

Vecka 38

V 38

En brevlåda, en bricka och ett borrställ

Veckans uppgift var att med hjälp av stationära maskiner tillverka tre produkter. Produkterna skulle fungera och vara färdigbearbetade dock ej vara ytbehandlade. Arbetet med produkterna var styrt på så sätt att man skulle arbeta få möjlighet att träna sig i att använda de olika maskingrupperna. Se nedan de tre produkterna med respektive maskiner som avsetts användas i färdigställande.

Brevlåda med lock - (rikthyvel, planhyvel, cirkelsåg).

Limfogad serveringsbricka med handtag – (rikthyvel, planhyvel, bandsåg, bandputsmaskin).

Borrställdiameter 2- 13mm – (pelarborr, bandsåg, bandputsmaskin)

Jag började skissa på brevlådan, och fann snart att jag ville göra en enkel och stabil konstruktion. Mycket därför att arbetet med stationära maskiner är nytt för oss och jag ville vara säker på att klara av att kunna presentera en produkt. Från skissande kom jag snabbt fram till en arbetsritning i skala, något som kom att hjälpa mig att räkna ut vinklar för lock och för att få exakta mått på alla delar. När jag räknat ut hur de sex olika sidorna/ delarna skulle se ut, försökte jag tänka ut hur jag skulle kunna få ut dem. Jag gjorde kapnoter och bestämde arbetsordning. Furuplank 220 cm lång, 17 cm bred och 5 cm tjock sågades till i rätt storlekar. Plankbitarna rikt och planhyvlades sedan till för att få ut rätblock, dessa klövs till lameller och skulle användas för att göra ett limfogat lock och framsidan. De två delarna sågades sedan ut ur den stora limträskivan och hyvlades ner till 15mm tjocklek. Bakstycket som pga av lockets lutning var tvunget att vara längre/ högre än framsidan limmades ihop i ett eget stycke. Om jag skulle gjort en stor limträskiva för att rymma all tre delar skulle resultatet av limningen bli mer osäkert. Alltså gjordes två separata limningar. Till sidorna och botten valde jag att använda massivt trä. De hyvlades ner till 15mm och kapades till i cirkelsågen. Geringsanhållet användes för att få till lutningen på sidorna, för att få en yta att vila locket på.

Sammanfogningar jag använt mig av har varit dold centrumtappning och falsad botten, Mässingsgångjärn skruvades fast i locket med försänkta spårskruv i mässing.

Det gick upp för mig att jag borde ha konstruerat någonting som kunnat motverka att locket slår sig när det torkar. Jag skulle kunnat fräst ur två paralella notspår tvärsöver fiberriktningen i locket och lagt två lister,( med fiberriktningen i 90 graders vinkel mot lockets fiberriktning). Då skulle effekterna av torkningen kunnat hävas.

Produkt 2 serveringsbricka var en enkel konstruktion där jag på samma sätt gjorde en limträskiva med utklyvna lameller, här användes dock uteslutande björkvirke. Jag fick fram en kvistfri homogen limträskiva 45 cm *25 cm* *1 cm . Hantag och sarger hyvlades till och sammanfogades med slitsfogar i alla fyra hörn och centrumtappades fast i botten. Handtagen fick en skuren yta medans sargerna putsades, så det skulle bli en jämn övergång mellan de olika ytorna.

Produkt 3 borrstället blev en ännu enklare konstuktion där processtankar var nästintill uteslutna. Utseendet blev likt en ost som vanvårdats med osthyveln tills den ser ut som en skidbacke. Tanken med att övningen med att borra hålen var att öva oss i att byta borrar i pelarborren var nog god, men driven till sin spets kändes den inte stimulerande.

v 22,23 Tema Illusion - Genus- Högt flygande drömmar.

Högt flygande drömmar.
Oavsett kön ska man ha samma förutsättningar att förverkliga sina högt flygande drömmar.

Högt flygande drömmar
Veckans uppgift: Grupparbete tillsammans med textillärararstudenterna. Huvudtema är Illussioner, välj ett undertema och välj en fråga att arbeta med kopplat till slöjd. Vi valde att jobba med Könsroller relaterat till slöjd. Vi skulle läsa publicerade artiklar och examensjobb och välja ut tre artiklar och ett exjobb att använda som referens i vårt arbete. Temat var helt fritt för tolkning.

Idé
När vi nu kunde greppa uppgiften och tolka den lite som vi ville var vi överens om att vi ville göra någon sorts gestaltning till det område vi valt. För att få inspiration lekter vi en ordlek kallad ”Tusen ord”, man ska då dra två ord och kombinera ihop dem. På så vis kan man få tanke arbetet igång, något som jag fått lära mig på min VFU. Den första orkombinationen var sandpapper och ögondroppar, vilket gav upphov till några helt utflippade idéer, men vi tyckte att det var svårt att koppla till ämnet samtidigt som det kändes som en uppvärmning och vi inte tyckte det lät tillräckligt kul. Den andra kombinationen däremot var kul och vi fick alla i gruppen samma känsla av att vilja göra någonting roligt samtidigt som det skull betyda någonting. Orden var EKORRE och HJÄLM. Vi såg en ekorre med en hjälm, på något vis rädd för att slå sig, kanske kunde det vara en flygekorre. Eller bara en vanlig ekorre som ville kunna flyga. Han hade högt flygande drömmar sa sedan någon, undertemat var därmed klart i och med det uttalandet. Den känsla av strävan och målmedvetenhet som ekorre skull förmedla, men ännu bara fanns i våra huvuden kunde vi inte förklara för varandra. Men så berättade Sandra om en film på youtube som hon sett och att den förmedlade den samma känslan. Filmen handlade om en Kiwifågels önskan att få flyga (se länk nedan). Vi visste nu att gruppen kände lika och att vi nu hade samma mål. En känsla av att vi var en hjärna som tänkte.
Efter mer tankearbete kom vi fram till att ekorrar faktiskt ser likadan ut oavsett kön och att de därför är en bra ambassadör för våra tankar om att kön inte spelar roll. Vår gestaltning skulle nu bli vår Illusion. En Illussion av hur något borde vara. Vi borde vara lika.

Planering och Genomförande
Arbetet bestämde vi skulle läggas upp så att båda slöjdgrenarna skulle kombineras och att vi skulle prova på den grenen som var minst bekant för oss. För mig innebar det att jobba i textil och vice versa. Ekooren skulle vi bygga av en skumgummikropp och nåltova fast ull. En glidskärm skulle göras av ett vävt tyg och målas, vars stomme skulle svetsas ihop av textilarna. Upphägningen skulle sedan göras med ståltråd och fiskelina. Sedan skulle ekorren ha en hjälm eller flygarmössa, denna gjorde vi i läder.

Reflektion & Utvärdering
Grupparbetet har gått bra. Jag vet med mig att jag ibland tar stort utrymme och ansvar i gruppen, något som jag gjort även nu, men försökt och lyckats tona ner. Jag har istället under planering och idéstadiet hållit i pennan och antecknat, fördelat ordet och gett verktygen för att låta de andra vara kreativa och komma till tals. Stolt över mig själv för att inte vilja bestämma. Kanske har det varit lättare just för att vi diskuterade så mycket den här gången och att vi var så likställda inför uppgiften. På det hela hade vi varit överens om vad som skulle göras, samt att vi var nyfikna på hur det var att jobba i ett annan slöjdgren.

Kiwibird http://www.youtube.com/watch?v=EFQ7vm4Nc8c

VFU

Genomgång av fogar.
Verktyg som kommer att behövas
Mät och rita stödlinjer för sinkorna.
Börja med att markera de två brädorna med A på ena och B på den andra för att kunna hålla isär dem. Vi börjar nu jobba med bit A.
När vi nu ska foga ihop två brädbitar vill vi att brädorna skall ha samma dimension alltså, samma tjocklek samt samma bredd. Sinkornas längd kommer att få samma längd som brädan är tjock (se bild 2). Men för att underlätta arbetet gör vi sinkorna 3 mm längre. Detta extra utstick gör att våra fogar senare kommer att se ut som timmerstugsknutar, men med den skillnaden att vi slipar bort utstickande material, så vi får släta hörn.
Använd ett skjutmått för att kontrollera brädans tjocklek. I exemplet vill vi ha en tjocklek på 10 mm, då vill vi markera ut 10 + 3mm = 13mm från brädans ände (3 mm för utstick). Använd sedan ett strykmått för att göra den linje som markerar början på sinkorna, alltså det streck som visar hur långt in vi ska såga i brädan (se bild 3).

Fortsättning stödlinjer.
Nu ska vi börja rita de linjer som vi skall såga efter, sinkornas konturer. Färglägg sedan det material som vi skall ta bort med en tuschpenna eller blyerts (se bild 4).
Såga sedan med en fintandad såg längs linjerna och kom ihåg att det färglagda materialet ska bort. Var noggrann och såga på rätt sida om linjen, alltså på den färglagda sidan, se till så att linjerna är raka (se bild 5) .Använd anslagsvinkel.
Tillskärning av sinkorna.
Nu ska vi med hjälp av ett stämjärn skära bort det färglagda materialet mellan de sågade skårorna och den första stopplinjen vi ritade med strykmått. Sätt fast brädan i bänken med en bänkspännare och lägg en spillbit jäms med stopplinjen för att underlätta så vi får en skarp skäryta (se bild 6). Vänd på stämjärnet så den helt platta ytan är vänt inåt som på bilden. Se till att du slår ner stämjärnet helt lodrät.




Vänd på biten
När hälften av den första sidan tagits bort, vänder vi på biten så vi kan skära även från andra hållet, så slipper du att få flisor på andra sidan. (se bild 7). Nu lämnar vi brädbit A för en stund.

Rita stödlinjer på Bräda B
Ta nu B biten och lägg den plant på bänken, använd A biten som mall och rita av konturerna efter de sinkorna, var noga med att lägga mallen längs med stopplinjen (se bild 8).
Gör nu på samma sätt som med bit A. De två bitarna skall sedan passa ihop som en knäppt hand om ni tänkt rätt och tagit bort rätt bitar. Denna fog bör sedan limmas med trälim och ska då ligga i tryck.

v 18 Skogen i skolan

Skogen i skolan

Veckans uppgift:

Vi skall göra en lektionsplanering för en lektion som kan hållas i skogen. Arbetet sker i grupp och redovisas genom att vi har lektionsgenomgång i Umeå universitets skolskog. Förutom den muntliga redovisningen skulle även en instruktionsfilm göras.

Idé:
Vi hade tidigare i veckan varit på besök på Haga skolans skolskog och sett hur de arbetar där. Hur man ser skogen som en resurs som inte uttnytjas till fullo i utbildningen. Enligt slöjdläraren kunde alla lektioner som kan hållas inomhus lika gärna göras ute, där man kan arbeta med saker man kan känna, lukta höra och se. Man kan t.e.x hämta exempel i naturen. Jag tycker att man ska kolla på resp kursplan å se om det inte finns mer utrymme för att vara ute.
Min grup valde att undervisa i ämnet slöjd och tillverkning av sälgpipa var ett lätt val då jag kände stro förtrogenhet med det och dels därför att man direkt kan se hur konstruktionen avgör om det låter eller ej. Man kan få eleverna tt börja fundera över hur ljud bildas och att det uppstår ur vibrationer, ljudvågor bildas, likt ringar på vatten m.m. Lätt att sväva iväg och lära barnen mer än nödvändigt, kan väl aldrig vara bra, eller?

Planering:
Vi började med att söka efter instruktioner hur man gör en sälgpipa i böcker och på Internet. Det visade sig att det inte fanns bra läromedel i sälgpipetillverkning. Vi fick helt enkelt göra det själva. Något som jag snabbt förstod var att behovet av en utförlig blueprint/ skiss på en sälgpipa och dess olika delar behövdes. Men då behövs namn på delarna, något som vi också gav dem. (se bild 1) När man ska instruera hur man ska gå tillväga för att tillverka en pipa är det viktigt att man inte missförstår och hakar upp sig, då kan namn på de olika delarna vara avgörande.

Genomförande:
En informationsplansch med sälgpipans delar gkordes och vi experimenterade med att bygga flera sälgpipor för att dels ha som demoexemplar, men även för att användas i filmen. Till filmen ville vi se till att ha förberett varje steg i hur man gör, därför att filmen skulle bli alldeles för lång om vi skulle göra en pipa från scratch. Vid tidpunkten för vår lektionsgenomgång hade ännu inte saven börkat stiga och det var därför omöjligt att göra en autentisk sälgpipa utan att fuska med tejp. Barken ville helt enkelt inte släppa, något som annars görs relativt lätt precis då sälgen eller rönnens löv börjar växa ut. Det är just då bladen är stora som musöron som vätska ifrån rötterna skickas upp mellan barken och stammen för att ge volym och näring till den kommande grönskan.

Reflektion:
Med fantasi kan man motivera varför man skall vara mer i skogen med skolan. Det går att jobba med alla ämnen i skogen, någon gång. Alla mår bra i skogen, de lär sig att klä sig rätt och blir mer nyfikna på sin omgivning samt får en ökad förståelse för sammanhang.
Jag kommer att göra allt jag kan för att få vara ut mer när jag väl blir lärare.

Utvärdering:
Vi gjorde ett bra jobb med färdigställandet av våra läromedel och vi fungerade som grupp bra.

Den lille en.

En flisa från ett kallsågblad slipades till och visade sig bli ett bra knivblad. Skaft i masurbjörk och buffelhorn. Färgad med två lager narvsvärta, svart i botten och sedan röd.

Vecka 17 Något som höjjer min kropp

V 17

Något som höjer min kropp.

Veckans uppgift:
Fri tolkning av frasen: ”Någonting som höjer din kropp”. Skapa någonting med minst en fogningsteknik som vi fått lära oss de senaste två veckorna.

Frågeställning:
Vad kan höja min kropp? Någon accessoar som gör att man sticker ut, gör mig finare. Jag började knyta an till et avsnitt vi tidigare haft om att ungdomar designar sig själva genom tatueringar, smycken, märken o.s.v. Kunde jag kanske göra något coolt i trä? Solglasögon kanske. Nej det skulle jag nog inte hinna. Pust . Blackout! Vad ska jag göra?

Planering:
Jag tog en hel dag i anspråk för att få inspiration och skaparlust. Tog bussen ner på stan och gick och kikade i olika butiker, inrednings, hobby, slöjd och teknikbutiker. Till slut fastnade jag vid urverken på Clas Ohlsson. I mitt huvud tänkte jag att en väckarklocka som får upp mig på morgonen kan kvala in som ”Något som höjer min kropp”. Långsökt tolkning men varför inte. Jag köpte ett vanligt urverk utan väckarfunktion och tänkte göra något intressant åt just väckanordningen. På en inredningsbutik hade jag tidigare sett många olika ljusstakar, värmeljushållare och olika hyllor. Min idé började växa fram. Jag skulle sinka ihop en urtavla med ett hyllplan, där det skulle få plats värmeljus. När jag bollade idén med några kompisar sa någon att plastvisarna kanske skulle smälta av värmen från värmeljusen, haha vilken bra idé eftersom visarna är närmast ljusen vid sex, halv sju tiden, borde det bildas så mkt rök att brandvarnaren startar. Väckarklockan var uppfunnen i min galna hjärna. Självklart skulle aldrig den här idén någonsin testas men den kunde användas som ett lustigt inslag och ett argument för mitt produktval vid den obligatoriska presentationen/utvärderingen på fredag.

Arbetsgång:
I mitt skåp hade jag en bänkskiva i bok, limträskiva som jag sparat på ett tag. Nu skulle jag använda den här 4cm tjocka skivan till min klocka. Måtten på klockan skulle vara 24 ggr 28cm, hyllan skulle vara en förlängning av urtavlan, 10cm bred. Hyllplanet urgröptes med stämjärn så jag fick en långsmal skålform att ställa värmeljusen i.
Jag hade nu blivit van att sinka och mina sinkor blev välskurna och tajta, men p.g.a. att jag valt en limträskiva som redan hade limfogar i sig sprack det i dem, samt att jag fick alltför korta fibrer i de sinkor som skurits ur hyllplanet. Men ve den som ger sig, jag centrumtappade fast hyllan istället och när jag limmat ihop den syntes det aldrig utan man tror att den sinkats ihop. Slöjd handlar om att göra misstag, rätta till eller gömma dem och ta lärdom så man gör nya fel nästa gång.
Urtavlan skulle inte ha siffror hade jag bestämt men jag ville smycka ut den med karvsnitt. Karvsnitten gjordes hemma vid skrivbordet med en slöjdkniv för vi hade tidsbrist.
Behandlade med rå linolja och jag målade mina initialer med svart oljefärg och en tunn pensel, på framsidan av urtavlan.

Reflektion:
Använd massivt trä och ha inga tidigare limskarvar där du ska sinka. Bok är ett hårt material och det går att få fina sinkor, men det är svårt att göra karvsnitt i, särskilt i en limträskiva där fibrerna i de olika lamellerna går huller om buller.
Är nöjd med resultatet och särskilt hur jag fick idén, var tvungen att jobba mig ur min svacka, sätta mig i en ny miljö för att få nya inputs till mitt tankearbete och hur jag kombinerade olika idéer.

Vecka 16 Fogningen fortsätter

Draglåda med laxstjärts-sinkor (dovetail) .

Ramar att arbeta inom:
Uppgiften var att tillverka en låda/skrin med två oliks slags fogningstekniker Minst två av hörnen skall vara sinkade och lådan skall ha en inredningsdetalj med passande fogningsteknik. Dessutom skulle jag flyga hem över påsk och skulle bli tvungen att ta med mig arbetet hem, alltså så skulle resan hem inverka på lådans utformning och storlek.

Frågeställning:
Vad skulle jag göra för slags låda och vilket användningsområde skulle den ha och hur skulle jag inreda lådan för att den skulle bli praktisk att använda?

Planering:
Jag har många småsaker att håla ordning på som fiskedrag, linor, knivar och annan fritidsutrustning, därför är behovet av förvaringslådor stort. Jag ville därför göra en liten låda att ha fiskedrag och dylikt i, som kunde stå framme i hyllan utan att störa harmonin i mitt övrigt felfria, stylade hem. Lådan skulle ha många fack för små pryttlar, handtag var ej nödvändigt och som låsanordning kunde en liten haspel räcka. Jag ville ha två våningar med fack, inspirerad av draglådor i sportfisketidningar, ville jag göra en instickslåda som gick att lyfta ur uppifrån. För att sinkorna skulle synas ville jag inte måla den utan bara behandla med rå linolja.

Skissarbetet hade mest skett i huvudet, bortsett från de olika måtten på lådan och inredningsdetaljerna.

Arbetsgång:
Jag arbetade på med lådan vilket innebar en hel del hyvlande för att färdigställandet av lock, botten, sarger och inredningsdetaljen och instickslådan.
Jag sammanfogade sedan sargerna och limmade på botten, eftersom jag skulle flyga hem nästa dag var jag tvungen att få ihop ett fint paket att flyga med därför var det bråttom att få ihop även instickslådan och all inredning. Allt färdigställdes och locket tejpades fast för att hållas på plats. Till inredningsdetaljen användes fogningstekninker som sinkning, bladning och gradning. För att veta mer om hur man sinkar läs ”bloginlägg VFU”.

Under påsk putsades lådan och locket limmades på, varefter jag sågade av överdelen på lådan 3 cm ner så att jag fick ett lock med en liten kant (se bild 2). Sedan gångjärn och haspar monterats oljades lådan in med rå linolja. På resan upp tjänstgjorde lådan som verktygslåda.

Samband mellan kursens delar framgår tydligt vid arbetet med lådan, det är först när man har kunskapen om fiberriktningar, användandet av hyveln och andra handverktyg som man kan börja använda de olika teknikerna tillsammans för att sätta ihop något mer komplext som en hopsinkad låda.

Reflektion:

Jag är i det stora hela nöjd med mitt arbete, skulle inte kunnat göra min första sinkade låda bättre, men med erfarenheten av att ha gjort en kan jag i fortsättningen vara mer noggrann. Jag kan t. ex. göra sinkorna snyggare och mer välskurna nu än innan och jag vet vilken stor betydelse det har att ha vassa verktyg och ha alla verktyg i ordning och speciellt att ha en idé om hur limningen skall ske och plockat ihop limknektar och så före jag har på limmet.

Nya idéer jag fått är att göra större projekt som stolar och bord med hjälp av sinkning (se bild 3, 4)

Vecka 15 Nu börjar vi foga oss.

Fogning av alla de slag. Vi började fogningsavsnitet med att bekanta oss med olika varianter och fick veta lite historik. Fogarna har till uppgift att hålla ihop två eller flera olika stycken. Innan man uppfunnit ett bra trälim kunde man foga ihop tex en låda med sinkfog. Att foga ihop en möbel som stog i ett hus som det varierade mycket i temperatur och luftfuktighet var tvungen att ges utrymme att svälla och krympa, då var inte ett trälim något alternativ.
Experiment gjordes och jag prövade att göra flera fogningar med genomgående sinkfog. Jag ställdes inför problem med at förstå hur vinklar skulle göras, för att vara starka. Träet sprack o.sv. Jag arbetade fram en metod att få bort material utan det skulle spricka. Jag kände mig reda att börja jobba med en produkt.
Vi fick två uppgifter att få klart på tre veckor. Den ena skulle vara ett skrin/låda med minst två ihopfogningar med sinkor (se bild till höger), sedan skulle lådan innehålla en inredningsdetalj. Denna detalj skulle även den innehålla en fogteknik. Uppgift två skulle vara någonting som skulle lyfta min kropp, fri tolkning, men var tvungen att innehålla en fogteknik.
Idéer till en fiskelåda började ta form i mitt huvud, den skulle innehålla flera fack med plats för krokar, fiskedrag och linor. Skissandet började och jag fick fram en bra plan. Arbetsordningen var väldigt viktig för mig, för jag skulle resa hem över påsk och skulle då bli tvungen att frakta min produkt med mig med flyg. Jag var alltså tvungen att få ihop lådan snabbt och sedan frakta inredning löst i lådan, samt ha med mig lite verktyg i lådan.
Först till kvarn började jag limma ihop färdigklyvna lammeller av furu för att få breda sarger, lock och botten. Anledningen till att limma ihop flera stycken är att få ut ett bredare material, utan att den radiella krympningen skall göra att skivan böjjer sig. Jag skulle med facit i han ha bett om att få dessa lammeller klyvna en gång till för att få en tunnar skiva, för att slippa hyvla ner så mycket material. Jag skulle heller inte behövt haft så bråttom med att sätta ihop lådan först, innan man hunnit lära sig av andras misstag, lådans vinklar blev dock bra, men ett av hörnen blev inte riktigt tajt, för att det inte fanns riktigt med tryck under limmningen. Jag borde även från början märkt upp alla lösa delar, så man visste vilken sarg som skulle sitta vart för att passa bäst, samt kunnat se att alla hörn blev rätt gjorda med vinklar. Trots alla missöden kan veckan summeras ihop och har varit kul, min nyfikenhet har gett utdelning. Pröva allt minst två gånger innan det är skarpt läge.

Vecka 14 Jag lär mig skärsvarva.

Uppgiften den här veckan var att pröva sig fram inom svarvning. Vi fick ganska fria tyglar med vad vi skulle göra, men i slutet av veckan var vi tvungna att kunna presentera olika svarvdetaljer. Alltså kunna forma profiler både runda och spetsiga, positiva och negativa (se bilden).

Skärsvarvning till skillnad mot skrubbsvarvning gör det möjligt att göra spetsiga former och detaljer som vore omöjliga att få till med skrubbsvarvning, eftersom man då måste gå på med slippapper efteråt. När det gäller skärsvarvning putsar man ytan direkt, genom att ha ett vasst skärstål med en helt annan slipfas, som gör det möjligt att skära i svarvämnet. Det tog tid innan man fick till de rätta anläggsvinklarna och fick de fina snitten. Men när man väl gjorde det var det hur kul som helst.
Den svåraste svarvdetaljen att göra var rundstav, en profil som påminner om ett runt klot, det gäller att få samma lutning i kurvan i varje enskild punkt. Biljardklot har traditionellt gjorts på samma vis. Andra svårigheter jag stött på har varit själva svarvämnena, vi hade furu och björk till förfogande. Som jag tidigare nämnt så är furu svårt att jobba i med skärverktyg då det flisar sig lätt. Björken är mycket mer tacksam att arbeta i då den blir slätare och skillnaden mellan sommar och vinterved som man hittar hos furun finns inte hos björken. Svårigheter som man ändå kan stöta på med björken är om veden inte är rakvuxen, man kan då få problem att få en slät yta där fibrerna ändrar riktning och/eller möts.

Jag kände mig efter ett tag tvungen att hitta andra material att svarva i. När jag kom över ett begagnat stolsben i bok tändes hoppets låga, nu hade jag ett hårt ämne som säkert skulle tillåta mig göra fina snitt och få den nästan polerade ytan som man bara kan drömma om. Men jag kunde inte ha mer fel, jag blev först och främst tvungen att ha en hink med vatten bredvid mig för att inte bränna härdningen i svarvstålen då boken var väldigt hård och mycket värme bildades. Inte heller snitten blev särskilt bra då boken trasades sönder.

Överraskande nedslag i huset v 13.

Vi fick i uppgift att se oss omkring i huset och välja en utgångspunkt för vår gestaltning.

Jag hade det svårt att känna mig motiverad den här gången. Jag kände att vi fått en för stor uppgift alldeles för spretig och det fanns för stort utrymme för ideér så jag inte kunde komma på någonting.

Efter att ha brainstormat tillsammans med några kompisar lite senare fick jag sedan flera olika idéer, men de flesta av dom krävde en stor arbetsinsat, material och tid. För stunden hade jag en idé som jag gärna ville arbeta vidare på men men motivationen blev dödad.

Jag ägnade ett dygn till att hitta på nya ideér men jag hade fastnat i ett mönster där samma ideér kom upp om och om igen. Till slut kände jag mig tvungen att förverkliga någon av dem. Tråkig vecka framför sig.

Mina skisser hade formats av böjda linjer som gjorts i frustrationen över att inte komma på något. Då dessa liknade barr kom jag ihåg en vas som jag sett där keramikern utsmyckade sin produkter med små myror och ibland barr. Så kom tanken att göra ett stort barr och smycka ut en av de stora pelarna i ljusgården i Lärarhuset.

Efter vissa missöden med klyvnig av virke fick jag fram två barr u r en furuplanka, dessa bearbetades med yxa och kniv och sammanfogades. För att dölja fogen och att få till ansättningen där barren är fästa till grenen använde jag mig av furufaner som jag blötte upp och limmade och virade runt, de värmdes senare med varmluftspistol för att stanna i den krökta formen.

Placeringen av barret kom at bli det svåraste, då jag som sagt velat hänga den på en pelare, men jag ansåg det för riskabelt att hänga ett tungt barr med vassa spetsar flera meter över backen där ovetande studenter på väg till och från fiket kan få ett överraskande nedslag. Mitt konstverk kom därför att hamna i en trapp. Och efter att ha placerat mitt tallbarr där kunde jag se trappan som en myrväg där flitiga myror springer runt med sina barr hela dagarna.

Fulltångekniv i masurbjörk.

Taserudstake i ny tappning.

Veckans tema handlade delvis om att utmana oss själva. Jag har länge velat göra en Taserudsstake och kände nu att tidpunkten var rätt. Att på bara ett par dagar göra en sådan ljusstake skull helt klart bli en utmaning och för att göra det ännu lite svårare valde jag att göra den i furu.

Jag började måndagen med att försöka göra ett arbetsschema och fundera ut hur alla delarna skulle se ut och vilka proportioner. Steg ett var att göra en skiss (se höger bild).

Med skissen framför mig började jag fundera ut hur jag skulle fortsätta och bestämde mig för storleken.

Den böjda formen som ramar in ljusstaken ska egentligen vara massiv men jag hade inte tid för det, så jag bestämde snabbt att jag skulle skiktlimma. Eftersom jag aldrig gjort detta förut fick jag använda min fantasi för hur en form skulle se ut.

Alla andra delar har yxats till och finskurits med kniv för att få det råa utseendet.

Kan man måla en Taserudsstake? Svaret på frågan är nog nej. En taserudsstake skall vara i naturlig färg, möjligtvis betsad lite mörkare. Jag ville vara lite nyskapande och målade ljusstaken med oljefärg utblandat med rå linolja.

Äppelälgar

Hylla i fura

Syl

Syl gjord av cykeleker. Handtag i Masurbjörk. Färgad med narvsvärta.

Råslöjd- Kniv i björk

Råslöjd - krympburkar och krokar

Krympburkarna

Råslöjd- Tacotråg

När jag först fick reda på att vi skulle göra tråg, mig är traditionell svensk slöjdprodukt med bestämt utseende, ville jag gå emot strömmen. De flesta tråg är ovala i sin skålform och jag ville skoja till det och istället göra en bamsekåsa. Min urgröpning blev då rund. När jag var färdig med grovhuggningen ångrade jag mig redan, jag hade då sovit på saken och ville nog egentligen göra ett mer traditionellt tråg. Nu stog jag inför valet att börja om eller göra det bästa med det jag hade. Jag valde att fortsätta med det jag påbörjat, men bestämde mig att behålla två handtag. Jag uppskattad everkligen att jobba med tråget men var aldrig riktigt nöjd med resultatet, något som jag förstärkte med färg. Inspirerade av klara färger, som ofta förekommer i reklamer för tacos, rött, grönt och gult, målade jag mitt tråg som förvandlats till något jag kan le åt.

Jag har trots allt lärt mig mycket under tiden och blivit stadig på hand med skärverktyg, bildhuggarjärn, karvsnittskniv och tälgkniv.

Det didaktiska tänket som jag fört har cirkulerat runt svårigheterna med att motverka sprickbildning, då tråget torkar. I grundskolan bör man kanske inte jobba med så stora projekt i rått virke. Det är bättre att jobba i mjuka torra träslag som t.ex lind. Svårigheterna att låta unga elever arbeta med yxa och skäckelyxa kan också diskuteras (särskilt i lärarrummet och på föräldramöten).

Råslöjd -slev

När man jobbar med rått virke och använder sig av grovhuggning får man anpassa sig efter materialet. Med detta menar jag att materialets form och fiberriktning till stor del får bestämma formen. Någon vis person har sagt att han ur ett träblock plockar fram den färdiga formen, alltså man behöver bara skala av allt överflödigt och så framträder konstverket. När jag jobbade med att göra sleven hade jag en bild i huvudet (en skiss i tanken), jag ville ha en lätt slev med inget överflödigt material. Efter att ha valt ut rätt bit, som möjliggjorde min krökta form började jag arbeta bort allt överflödigt. Att jobba på detta vis att låta materialet bestämma lite grann kan man nästan komma in i ett tillstånd av trans då man inte behöver tänka på vad man gör hela tiden, man bara gör. Man designar allt eftersom, då man måste anpassa hela tiden då man gör små misstag, man måste tro lite på ödet och förlikas med den tanken. Allt händer av en anledning och det finns inga fel bara rätt.